Vinha Pan har vuxit fram som ett riktigt favoritvin under de senaste två åren. Det har det mesta man vill ha i ett personligt rödvin. Dels en undanskuffad druvsort (Baga), dels från ett härligt vinland (Portugal) och naturligtvis vinets fantastiska egenskaper. Inte nog med att vi letar fram härliga dofter (mörk frukt, skogspromenad, proffsiga fat) och en balanserad smak, utan vi imponeras framförallt av Vinha Pan när det nalkas mat vid bordet. Det är här prestationen når sin yttersta klass. Vi serverar en enkel linsgryta och till det följer några små möra biffar av älgkalv. Vinha Pan kompletterar föredömligt. En liten invändning är de lite torra chokladtonerna vi hittar när vi avslutar flaskan utan tilltugg. Fathanteringen slinter en liten aning smakmässigt. (vs2400 2010-02-06 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

En röd 03:a från Alsace...hur har jag tänkt här? På plats testade jag denna Pinot och efter allt vitt (50 olika smakprov) var det gudomligt gott med ett par glas rött (spottade naturligtvis). Och visst är det helt ok, dock inte lika lockande som jag fann det på plats hos Rolly. Den här rödingen kan man blint plocka in både som en Pinot och en CdP. Näsan lockar med Pinot-toner och munnen säger CdP. Naturligtvis är det 2003 som spökar. Skulle jag plockat på mig fler?? Absolut inte. Helt ok, men inte den Pinot-kick vi vill ha. (vs2400 2010-02-05 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Sangiovese en torsdagskväll sitter som en smäck. Och när det dessutom är en gammal favorit, Querciabella, som står för uppvisningen smälter våra sinnen. Det här har allt som vi vill ha hos en drickbar Sangiovese. Här finns surkörsbären, här finns syrorna, här finns aptitligheten och här finns matvänligheten. Inga konstigheter, utan endast en klockren uppvisning i grenen drickbarhet. Fler sådana här rödtjut. (vs2400 2010-02-04 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Ännu en klockren 07:a från CdP. Det verkar som de kommer i två olika skepnader: version ett är en fruktbomb och version två levereras med mer finlemmad struktur. Bägge varianter har sina fördelar, inget snack. Men där fruktbomberna behöver tid att lugna ner sig, där klarar de mer 'anorektiska' att vara redigt drickbara redan nu. Raymond Usseglio's Tradition hör definitivt hemma bland de redan nu drickbara. En läcker fruktskål dukas fram. Lite sötlakrits på toppen och en nypa tobak. Kan det bli mer CdP-07? I munnen får vi en bjudning av bra syror (inga konstlade), fin fyllighet och en härlig tanninstruktur. Bra längd. Och en likaledes bra balans. Ingen påklistrad sötma. Fin harmoni. Kommer att funka ypperligt att dricka de närmaste fem åren. (vs2400 2010-02-03 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Fullmogen frukt. Amerikanska fat. Eukalyptus. Mynta. Inget snack...en aussie i glaset. Och vi borde befinna oss i Barossa. Naturligtvis är det så. Munnen fullständigt exploderar av fyllighet, fruktsötma, alkohol och godis. I princip omöjlig att matcha till maten, men Greenock-Shirazen fungerar utmärkt i fåtöljen framför brasan. Godisvin. Komplext...knappast. Kontemplation...lägg av. Gott...absolut. Inga djuplodande analyser behövs. Konstaterar dock att vi lyckas få i oss mer än ett glas. Resten sparar vi någon/några dagar. (vs2400 2010-01-30 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Legendariska Montevertine kör Sangiovese som Sangiovese en gång var. Traditionellt så det förslår. Så gammalmodigt är det vinifierat att det klassas som en IGT, trots att vi befinner oss mitt i Chianti-land. Redan färgen skvallrar om tradition...ingen svart massa utan en genomskinlig violett vacker färg. Lätthet i färg. En första sniff bekräftar synintrycket...lätthet, elegans, fräschör, surkörsbär...så som Sangiovese en gång var. Och naturligtvis blir bekräftelsen fullständig när vi smakar på vinet...fantastiska syror, grymt aptitretande surkörsbär, en lätt fruktighet, bra tanniner och en imponerande längd. Elegant, balanserat och klassiskt. Känns som ett naturligt vin. Med tanke på lättheten gäller det att anpassa maten. Vilt trillar bort, sötma i maten likaså. En enkel tomatsås och vi är hemma. Skitskojigt vin. (vs2400 2010-01-30 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Tror inte det går att få nog av den franska 07-frukten. Vi skickar i oss ännu en goding från det hyllade årtalet, och denna gång är det en Languedoc från den mustasch-prydde odlaren på Mas des Chimères. Vi har redan tidigare druckit en flaska och konstaterar att även denna butelj beter sig som förväntat. Och det är de rena syrorna som lyfter denna sydfranska blandning till höjderna. Bra balans. Bra mineralitet. Personligt och lockande. Vi kan bara leta upp en invändning...innehållet tar slut på tok för snabbt. (vs2400 2010-01-29 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

En finstämd CdP-07:a - visst finns den berömda frukten där, men den balanseras av beundrandsvärt välbyggda syror. Den här går att dricka redan nu, men här finns struktur och ryggrad för 5-10 lagring. Och då kommer den växt till sig till en klassisk storhet. Riktigt bra. Doften har allt man kan begära i nuläget, vi letar med lätthet fram både jordgubbar och hallon, vidare finns det redan nu en finstämd garrigue och naturligtvis en klockren sötlakrits. Inga våldsamma uttryck, utan en mer lugn framtoningen. Likadant upplever man smaken - inte pang på, utan den smyger på och väl där får den full uppmärksamhet. Och det är syrorna som imponerar allra mest, sanslöst fräscha. Naturligtvis är frukten påtaglig, men här finns absolut ingen jolmighet. Tanniner och struktur visar att framtiden är både lång och ljus. Sötma och alkohol är tillbakakdragna. Den här CdP'n är redan nu i balans. Imponerande bygge. (vs2400 2010-01-28 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Är det här verkligen en Riesling? Påminner mer om en koncentrerad Grüner Veltliner av redig kvalitet. Initialt känns den aningen klumpig och alkoholstinn, men med tid växer Rothenberg och blir en ganska vacker skapelse. Dock inte med Riesling-karaktär. Om vi börjar med doftupplevelsen är det citrus, tropisk frukt och melon som dominerar. Som synes även lite Silvaner från något GG-läge i Franken som smugit sig in. Konfunderande doft. Även i munnen känns Rothenberg mer som Silvaner/GV-spåret - enorm frukt, stor fyllighet, viskös, bra längd men syrorna hänger inte riktigt med. Känns lite tung och slapp. Efter ett tag rättar vinet till sig en aning och erbjuder mer harmoni. Dock är fortfarande syrorna väl tillbakadragna. Vi testar om i morgon. Och när vi gör det är åsikten i princip den samma. Doftmässigt kompletterar vi med AD-droppar och Muscat-vibbar. I munnen trivs vinet allra bäst när temperaturen närmar sig 15 grader. Fortfarande är Riesling-karaktären väldigt frånvarande. Resterande flaska får vila i 5 år. (vs2400 2010-01-27 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Inne i en blå period...Blaufränkisch-period. Och ännu en gång blir vi imponerade. Det här är inga märkvärdigheter, utan vin i dess enklaste form. Men när det är personligt, välgjort och busgott blir det rungande applåder. Än så länge har vi inte kommit i kontakt med ett svajigt vin från Nittnaus. Fathanteringen sköter dom med bravur, frukt och ursprung lyfts fram föredömligt och slutresultatet blir redigt personligt. Och nu när man börjat uppskatta Blaufränkisch egenheter (den lilla bitterheten som jag förknippar med malört) är det bara att ge järnet. Och som matvin är de oftast kanon. Vi värmer oss med en löksoppa och Kalk und Schiffer sitter som en smäck. River precis där det ska. (vs2400 2010-01-24 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Ett vackert vin. Både bildligt och smakmässigt. Här fylls man av respekt till herr Arena på Korsika. Satan vad imponerande. Vinet är alltså gjort på inget annat än Vermentino, men det är så fantastiskt bra att man tappar hakan. Klassvin. Oerhört sällan som man ser ett vin som detta, det är fantastiskt vackert i glaset. Otrolig lyster. Otrolig klass. I näsan smyger vinet fram och ger antydan om blommor och vit stenfrukt. Elegans. Likaså blir munnen smekt av balans och harmoni. Elegans. Sinnrikt. Fantastiskt läckert. Ingen idé att peka på syror eller frukt. Allt man vill ha finns här. Men inget skrik eller armviftande, endast självklart aristokratiskt framträdande. Sanslöst gott. Otroligt imponerande. Naturligt vin så klart. (vs2400 2010-01-23 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Här har vi ett vin som seglar upp som en av de absolut bästa österikiska rödingar vi någonsin tutat i oss. Klass från första stund. Schönberger har en trevlig prisbild om man jämför med många av hans kollegor i alplandet. De flesta producenter försöker mjölka ut lite väl många Euro för sina skapelser. Inget fel egentligen, men kvaliteten följer inte alltid prisbilden. Desto roligare med herr Schönberger då, för här snackar vi kvalitet som mer än väl speglar prislappen. Och när det dessutom är ett fantastiskt matvin blir ju inte ovationerna direkt mindre. Mestadels innehåller cuvéen Blaufränkisch och när man väl fått smak för det lilla draget av bitter malört faller man pladask. Blaufränkisch börjar allt mer bli en liten favorit. Personlig och karaktärsfull. Och när den hanteras varsamt, inte för mycket nya fat, och får utrymme för sina inneboende egenskaper blir resultatet oftast kanon. Här är ett sådant vin. Syror i absolut toppklass, finstämd frukt och tillräckliga tanniner. Komplext och fräscht. Till den lilla älgbiffen blir vinet en fullträff. Skitgoda grejer! (vs2400 2010-01-22 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)

Ruffigt, rustikt, stökigt, bonnigt och hyfsat bra. Sett till slantarna får man relativt mycket, men om man skiter i kronorna och enbart fokuserar kvalitet blir man inte lika imponerad. Som sagt helt ok, men inte mer. Ganska sluten doft och inte den charmanta busiga 07-frukten man förväntar sig. Smakmässigt finns där bra syror, hyfsad frukt och bra tryck i tanninerna. Kommer att växa till sig en aning, men absolut inga stordåd i framtiden. Som sagt...hyfsat. (vs2400 2010-01-22 Hemma)

...Läs mer och tyck till (1 kommentarer)

Mycket Montepulciano nu...men när det är både välgjort och riktigt gott ska man inte gnälla. För det här imponerar både till struktur och tillgänglighet. Inga problem att få en halvflaska att slinka ner. Proffsiga fat, lite reduktion och mogen frukt letar näsan snabbt upp. Smaken har italienska syror, läcker fathantering, snygg frukt och tillräckliga tanniner för att det inte ska bli väl insmickrande. Funkar riktigt bra. Skitgott. (vs2400 2010-01-20 Hemma)

...Läs mer och tyck till (0 kommentarer)